Team Skitunnel - första tjejteamet i längdsverige

Det är söndagmorgon, -20 och lätt snöfall ute, är den enda som är vaken för tillfället (när jag började skriva iaf), snorig som satan men vad gör det när jag är i Gällivare med några utav mina bästa vänner och samtidigt lyssnar på gaggan med Bad romance som blivit något utav en favorit den senaste tiden...av olika anledningar.

Det har som sagt varit tema Norrbotten den senaste tiden för  mig, först Pite och nu Gälka-by, det är gött, känna in det norrbottniska lugnet :) Det var jag och Linus som satte oss över alla sydliga fördommar om lappsjuka osv och drog till Gällivare för att inta gräddhyllan i Malmberget och Cilla/Karros lägenhet, här i norr är det lyx med 4:a-rummare så vi har haft bra med plats :)

 Soffie fixar brandvarnaren, det är bäst de när Team Skitunnel är i farten :)



Även om jag inte är riktigt kry nu så började iaf veckan i friskhetens tecken, efter en tidigare långvarig sjukdom så var det överhärligt att få åka ett lugnt, fridfullt pass i måndags förmiddag. Cilla och Linus följde mig ner till spåren och efter lite gestikulerande både från min och Cillas sida så visste jag hur jag skulle ta mig an spåren. Man är ju inte ung längre och därmed inte ute lika tidigt som de hurtiga skidgymnasieeleverna, mötte dem på vägen ut men sen var det bara jag och Danny Elfman, musiken från en grön-djävulskt bra film btw med jordens just nu grymmaste skådespelerska. Ja, eller det var ju jag och renarna, lite naturliga hinder sådär i nerförsbackarna, men det var bara bra för mig som tappat lite av min utförsmodighet så här när skidvanan inte sitter som en smäck.
 Vad är det jag ser, lite Lina-moves på Cilla, och jag ser som vanligt, allmänt förvirrad ut när det kommer till lokalsinne.

 Men iväg bar det ändå till slut, jag och Danny...och så småningom renarna :)


 Blir så glad när jag får åka skidor :)

Själva passet var en riktigt upplevelse, jag bara såg mig omkring, fascinerades av allt det vintriga och bara njöt. En sak som gör det så vintrigt här uppe är de vita vägarna, det är väldigt lite grus och absolut inget salt vilket gör att man kan åka skidor även där, gött! PÅ väg hem, så var lunch-raggen redan igång, men en annan är ju van så det var mest ett konstaterande. Väl hemma var det bara att sätta sig till bords, sill-lunch :) vilken service och vilken vuxenmat sen :)



Tisdag följdes av lite mer träning, planerade in två pass. Förmiddagen tillbringades först i styrkelokalen på skidgymnasiet, man tackar för gästfriheten! Och sen lite löpning på det, då kanske ni undrar varför springa när man kan åka skidor, ja, jag vet inte, vad kan jag säga mer än att jag är från Torsby, där åker vi ju skidor i en tunnel på sommaren så det är väl inte så konstigt om jag springer på vintern :p Åter igen möter jag lunchraggen på väg hem och jag börjar förstå varför jag känner mig hemma här :) På kvällen körde jag mig slut på WC-banan uppe på Dundret medans de andra brudarna hade skidinstruktion. Det blåste lite småstorm men vad gör det när man har en skyddande buff och Soffies ipod som spelar q-tip :) lite gröt på det sen och så kojjsa.

Onsdag blev en vilodag även om det inte var riktigt tänkt så från början, bäst att ta det säkra före det osäkra, blev en hel del pratande i telefon för att hålla kontakt med omvärlden medans Cilla så moget knegade på och de andra brudarna tränade. Linus var tyvärr inte här och höll mig sällskap, hon fick en sjukdomsreaktion efter SM-veckan och for hem på tisdag eftermiddag för att vila upp sig, hon vet sen förut att det inte blir en lugn stund i fagorna med dessa brudar :) bättre att inta nästa tillfälle med samlade krafter :) Vi saknar dig city-Linus men nu vet vi att du har det kanoners i din nya lya, det står väl inte på förrän vi är där och våldgästar dig ;) Kvällen bjöd på yoga, underbart avslappnande, sen ett besök hos Ubbe-vallare i hans fina hus, fika och så en introduktion i den norrbottniska kulturen, lite skoteråkning, SKITkul!!!! Lite nya bekantskaper, trevligt, trevligt, vem sa att det inte bodde folk här? :p



På torsdag intog jag kaptens kuperade terräng i intervallform, väldigt löst före, men det gick, tack vare Karro och Emilias glada tillrop, nästan för glada för tröskel :) nej da, tack för den guidade turen brudar! Eftermiddagen följdes av ett lugnt, lugnt pass i bitande kyla, var -23 när jag stack ut och sjönk nog under passet. Det var så in i h-vete kärvt, jag visualiserade pro-ski 5:or (om det nu finns såna) i framföringen och Karro åkte klassiskt på skateskidorna, men iväg kom vi och så småningom hem igen, ganska roligt att det var bilvägarna som hade bästa förutsättningarna, det är jag inte riktigt van vid :) Nästa kulturella upplevelse var palt, den här rätten har jag varit nyfiken på ett tag, inget är omöjligt att få till i Norrbotten, iaf inte hemma hos Ekbergs som fixat glutenfria potatispaltar till mig. Det var gott! :) och mättande, äntligen har jag fått känna på riktig paltkoma :)



Fredag morgon var snorkall, -29 här uppe och typ 30, 31 nere hos de andra brudarna, det blev inneträning, styrka + löpband, det gick fin-fint, ni har väl sett Emilias bilder, det var hon, jag och Soffie som intog lokalerna. Det blev lunch i schtaaaan med gamla och ytterligare nya bekantsakper, trevligt och god mat, souvlaki! När lunchen var avklarad så gjorde vi ett besök på Domus och sen blev det långfika innan det var dags att dra sig hemåt för att börja göra middag, ärtsoppa + pannkakor (jag kanske gillar norrbotten men jag behåller mitt språk, och om inte jag minns fel så hörde jag ordet pannkakor fler gånger än plättar ;) Gott var det, som vanligt :) Lördagens aktivitet skulle egentligen ha förberetts genom ett besök i Kalix för att sedan tävla i Haparanda dagen därpå men vi avstyrde det hela efter att ha kikat in kommande väder, kanonkallt! Planerade istället en träningstävling på kaptens följande förmiddag, tävlingsjuryn sammanträdde för Gina Tricot - Cup (kom i tights) Mats, du får fortfarande låna mina lacktights ;), en startlista lottades med hela 9 tävlingssugna. Köket gjordes om till vallabod för att göra något åt laggen innan det var sova, sova säng säng.

Morgonen därpå var jag först upp iklädd underställ för att koka gröt, termometern visade dryga 20, hmmm tänkte jag, fick ganska snart reda på att det var ytterligare några grader kallare längre ner. Tävlingsjuryn sammanträdde vid frukostbordet och beslöt att ställa in det hela, efter en rundringning kom nästa problem och beslut, träna lr inte, jag som varit piggast på att tävla ena stunden ställde mig själv mot väggen (med hjälp av Cilla) och undrade om jag ens skulle träna, kändes inte riktigt bra och hade varit lite småsnorig och väldigt trött dagen innan. Och i samma stund som jag sa orden högt beslutade jag mig för att stanna inne, det var väl för väl för jag blev sämre allt som dagen gick, men nu är det bara att åter igen blicka framåt och intala sig att det här går snabbt över så gör det nog det också :)

Jag tillbringade lördagen med SATC-boxen (Sex and the City ) och nutella på min madrass i "Annas rum" medans de andra brudarna tränade och jobbade, är stolt över mina girls som har klivit ur bubblan och vågar fejjsa verkligheten till skillnad mot många utav oss andra skidmuppar som helt verkar har tappat simultanförmågan, ha ha :) På kvällen intogs borgen av de förut nya bekantskaperna som hunnit bli lite äldre och så ytterligare en helt färsk en. Lite surrande, musik och allmänt flum blev det innan kvällen var över.

Nu kanske det låter som att vi mest tränar eller äter och det kanske är det man kan sätta fingret på men måltiderna, alla måltider, frukost, lunch och middag har verkligen gått i en social anda, med en massa surr och skratt, både allvarligare men också oerhört lättsamt, både före, under och efter. Och det är det som har varit bäst med den här veckan här uppe, "det naturliga hänget med mina girls" :)

 Karro och Linus, försöker äta och skratta samtidigt :)

Det är lite nomad över mig nuförtiden, ikväll sover jag och Cilla hos Soffie och imorgon fyger supersnälla NextJet hem mig till Torsby med mellanlandning i Stockholm. Vet inte om jag är riktigt redo att åka hem, jag kommer sakna det här så räkna med att jag är tillbaka inom kort, stod Gällivare pall för mig den här gången så vet jag att det står kvar ett tag till :)

 MAT!!

Tack för en grymt bra, härlig, rolig, avslappnad vecka brudar och alla andra som jag träffat och som tagit hand om mig!!!!

Torsby, jag vet att  ni aldrig riktigt är redo, men ni har inget val för nu kommer jag hem igen :)

So long!

/Simpan

Så sant så sant.. Det är inte bara träning man blir trött av, det finns många andra saker som man kan bli minst lika trött av.

Eftersom hälsan har hindrat mig från att träna i några dagar så har jag istället passat på att flytta in i min nya lägenhet. Sen i torsdags har jag packat i och packat ur flyttkartonger, sprungit och upp och ner för trappor med alla grejer, lastat in och ur bilen, fixat och donat helt enkelt. Halva dagen igår gick jag runt på IKEA, när jag kom hem igen var det bara att börja springa upp och ner igen med alla nya saker.. Idag har hela dagen gått till att köpa tv och sedan sätta upp den på väggen. Men allt är alltid lättare sagt än gjort! Varför kan inte allt bara vara klart och fixat när man kommer hem?? Vad skönt det skulle vara. Det gick inge bra med uppsättningen av tvn, så nu står den på golvet (men jag har iallafall en tv..:))



Så trots några dagar utan träning så är jag helt slut av all flytt och fix. Imorgon blir det ingen flytt, nu står de flesta sakerna på plats. Jag tänkte istället bli trött av att åka lite skidor.

Kom och hälsa på mig vett´ja om ni har svängarna förbi mig och min nya lya..
Kram Lina

Jag simpan o karro körde intervaller. 5 av 5 toasters!




Soffi drar en stretch efter löpning och cykling


Jag stretchar på gymmet efter styrkepass + box



Simpan springer på löpbandet


väntar på mat :)


Ett litet klipp från gymmet..kaaanon gött! :)



Så här kul har vi de i Gällivare, fett najs att hänga med cilla, anna, soffi, karro och andra roliga nissar. Man har aldrig tråkigt i gällivare ;)


/Empi

DET var precis vad de svenska juniorlandskampstruppen i Kuopio klarade av idag! Att sätta LAGET framför JAGET.

Jag och min co-coach gick ut "hårt" första kvällen med att säga att "detta skall bli en gôr bra lag tävling och vi skall ha en go lagkänsla!" alla skall bjuda till och peppa och hejja på varandra. Gör man det, öppnar sig, bjuder på sig och peppar så infinner sig en känsla av trygghet och glädje, och när människan mår bra så kan inget stoppa henne!

Och oh my god. Vilka insatser! För att ta det siffermässiga först så var det svenska damer på plats 1,4,5,6,7 och 34 idagens sprint!! Det var vitt överallt..! =)
På grabsidan var det vitt/blått/gult på plats 2,3,10,14,15 och 23. Men mesta av allt sade deras leenden, hejjaropen, farten på skidorna när de skulle ut och hejja på sina LAGkamrater, vallarnas samspel med åkarna, det blå-gula nagellacket (japp, tom några grabbar!!) de blå-gula flaggorna på kinderna och lagkänslan.. Jag fick tjoa "Jihoooo!" och sträcka upp armarna i luften många gånger! (jag skall visa er en dag hur den gesten ser ut och låter =)  )

Idag var lycka över att se et LAG ta fotm, på riktigt..
Och vi har KUL! jag har då garvat och förlängt mitt liv med flera år!
* en åkare (vi nämner inga namn) fick med sig 2 högerpjäxor.
* samma åkare höll på att glömma bort sin egen start då hon skulle iväg och hejja på en annan (jag påminde henne om att hon faktiskt FÅR tänka på sig själv ibland, det är OK =)  )
* några av grabbarna har blå-gula naglar
* skämten haglar! även om det är rätt blandad kompott på dem.. Inte riktigt RAW klass.. (eller är det programmet ens bra??)
* åkarna stårlar ikapp med..ja solen syns inte här i snön..men om det funnits hade de gjort det!
* de berömmer varandra för bra kurvtagning, snabba starter och andra bra saker som är fint att faktiskt få bekräftelse för ibland.
* 2 födelsedagar har vi haft på resan, det firades med present (inhandlat av åkarna själva) och en kladdkaka med blå karamell-smet-klet-färg skrivet på den. "Grattis Carl och Lisa & ALLA!!!"
* hur en åkare som var kräkfärdig innan start vänder sitt fokus, tänder till och går till FINAL!
* våra 3 grymt roliga, duktiga, lugna & säkra vallare!
* när en åkare som ett tag inte mådde så bra, blev påhejjad så till den milda grad att denne säger "Tack! det var DIN förtjänst att jag gick vidare (till A-final) då du hejjade så =) ! till sin lagkamrat
* min förvåning över hur en vänsterpjäxa kunde fraktas från västsverige till Kuopio på mindre än ett dygn! (tusen tack Lotta!)
* jaa...jag kan fortsätta huuur länge som helst!

Jag mår bra. Jag är hes. Jag är glad. Detta är skit kul! =)

Nu blir det sängen så jag orkar koncentrera mig på morgondagsens bravader, 5 & 10 km K. Nu skall vi kötta på!

Kram och godnatt...

//coach som dubbelcoachar ibland

...för det är K-grens födelsedag! Hurra Hurra Huraaaaa!

=)

GRATTIS Lina!

Ät tårta och chirre!

Dagarna går så fort tycker jag. SM veckan bara swichade förbi och nu är det ännu en ny vecka med nya möjligheter..

Efter de sista tävlingarna på SM bestämde jag mig för att åka vidare med tjejerna till  norr och Gällivare. Det var betydligt närmare att ta sig dit än att åka hela vägen hem. Att få komma upp till norrlands norrland Gällivare och träna i perfekta förhållanden och bara hänga med tjejerna, det kunde jag inte tacka nej till.. Men natten till måndagen fick jag smittfebran och nästäppa. Det kändes otroligt träkigt att vakna upp och känna sig klen i kroppen igen, det var ju inte längesedan jag var sjuk.. Och Cilla som hade berättat för mig hur bra jag skulle må av den friska luften uppe i norr..(kanske var den för frisk för mig?).

Tävlingsprogrammet var tufft uppe i Piteå, jag körde fyra tävlingar på fem dagar. Och min kropp hade inte varit igång så länge innan jag kom upp till SM. Så jag tror att det är någon trötthetsreaktion som min kropp går igenom just nu. Men smittfebran?? Hade jag inte bara kunnat få blivit lite trött.. Men jag är jätte glad för att jag kunde köra alla tävlingar på SM och jag är jätte nöjd med alla mina prestationer. Så hellre sjuk nu än då!

Vår fantastiska sponsor Next Jet såg till att jag kunde flyga till Arlanda idag.. Så nu sitter jag på Sky City och väntar på att mitt tåg till Falun ska komma. Det kändes otroligt tråkigt att lämna tjejerna idag, vi skulle ju ha en riktig teamvecka. Men jag vet att det kommer bli fler gånger, och tur är det! Jag skulle även få äta pitepalt för första gången, Soffis pappa skulle bjuda oss på äka palt. Men jag hoppas att få uppleva det en annan gång, för jag är verkligen nyfiken på hur det smakar. Alla norrlänningar verkar ju gilla det hur mycket som helst..(jag undrar om det verkligen är gott?).

Idag är det sista dagen på detta år för mig, imorgon börjar ett nytt år. Jag hoppas att året kommer bli minst lika bra som detta år har varit. Men det tror jag, kanske lite bättre till och med:)

Nu ska jag ta min bagagevagn och rulla ner under jorden och sätta mig på tåget. Vi hörs och syns. Sköt om er. Lina

I fredags anlände jag Piteå för att coacha fram min lillebror och mina kära team-mates under de resterande SM-tävlingarna :)

Fredag var vilodag i tävlingsprogrammet och jag hann fika med frugorna på Ekbergs, grym latte och biskvi med tryffel i, helnöjd Simpan och sällskapet var som vanligt kanoners. En sväng på schtan hann vi med också. Det är ju i Pite det händer, vi gick förbi stället där allt började i våras, utifrån såg det ut som ett gäng tjejer som fikade och hade en livlig diskussion om något, men egentligen smiddes det planer i hemlighet om Sveriges Första Tjejteam på längdskidor, alla var där även om inte Cilla och Empi satt just vid bordet så följde dom det topphemliga mötet via Skype på datorn. Och här är vi idag inte ens ett år senare och det har hänt så himla mycket, vi som var där, är ju nu verkligen VI! :)

 Det var här det hände!!!

Utmärkt fika har dom i Pite men det skulle också visa sig, även för mig att dom är kung på att hålla i skidarrangemang. Jag citerar mig själv från igår när jag framförde mina gratulationer till högsta hönset himself som, som vanligt tackade det ödmjukaste. Fina banor, bra och trevliga funktionärer, publikvänligt och roliga kringarrangemang, det kändes att det var den största skidtävlingen i Sverige för året, detta kallas riktig SM-status!! Ok, kanske inte dom här orden exakt men jag vet att budskapet gick fram.

 Yeah baby yeah! :)

Broder och mina flickor kämpade bra som fn i spåret och jag är så stolt över dem allihopa. Soffie har varit guld värd för GSA i helgen som allifrån samordnare till testpilot till grötkokerska. Själv har jag också dragit mitt strå till stacken med det jag har kunnat vara behjälplig med, koka gröt, laga mat och hålla i stavar. Det hade varit jättekul att få vara med och tävla men med en lite mer förberedd kropp, pencilinet avslutades i lördags och på söndag börja jag fylla på med det godartade igen.
Genom att åka upp till SM med ett beslut om att inte tävla någonting bröt jag en barriär hos mig själv, för att få förändring måste man göra saker som man  inte brukar, bryta mönstret, och det gjorde jag. Att stå på sidan har varit väldigt givande både upplevelsemässigt och erfarenhetsmässigt, ta mig på orden när jag säger att man ser tävlingarna ur ett annat perspektiv.

Tack Piteå för ett grymt bra genomfört SM 2010, ni är ett föredöme för kommande arrangörer :)



Lina tyckte att SM var så häääääääääääär kul! :)


Piteå var min mellanlandning innan slutmålet, destination Gällivare, anlände igår kväll med familjen Ekberg som såg till att jag och Linus kom fram som vi skulle, vi tackar!! :)
So long!

/Simpan

 

Hej hallå!

Nu är jag hemma hos familjen i Ulricehamn och försöker få lite lugn och ro. Det är skönt att koppla av en aning!

SM-veckan i Piteå blev inte riktigt vad jag hoppats på.. Det blev väldigt hektiskt efter segern i Otepää och jag ska väl erkänna att jag gick lite på rosa moln direkt efter segern. Smällen kom dock några dagar efter... Åkte upp till Piteå men kände ganska snart att kroppen och knoppen inte riktigt var med i matchen. Lätt förkyld och allmänt slutkörd!

Jag åkte i allfall teamsprinten med Emilie och det var väldigt roligt! Vet inte riktigt var jag fann krafterna...men vi slutade 6a tillslut=) Dagen efter så beslutade jag att fara hem för att återhämta mig och ladda mot ett något större äventyr!

Sedan så fick jag träffa Lina, Soffi och Cilla som jag inte sett på gööööööör-länge! Det var roligt och jag saknar er redan!

Jag är fortfarande lite snorig och hostig men tror och hoppas att jag snart är igång igen. Då hinner jag få några dagars träning innan jag far över pölen. Några dagars sjuk-vila brukar ju bara ge en grym form så småningom=) Bara jag blir helt frisk och får komma igång så ska jag nog kunna lyfta och flyga igen! 

Solen skiner och nu ska jag ut på en promenad!

/En positivt tänkande Falk

Jag satt idag och kollade igenom en hel del bilder och mindes sommarens bravader med teamet. Oh yeah vad jag skrattade!! Jag fann ju två bilder som jag tycker får titlen Årets bild(er)!

Here goes...

Cilla in her famous vita underställ i 30 raders värme under läret i Torsby! Love and behold!




Hanna möter fussballstjärnan Marcus Berg under grillbuffén på Brevika under lägret i Torsby!




Så!
Kvällens Dagens dagens avgjord!

Nu har jag genomfört två tävlingar av två möjliga.. Och det är en härlig känsla jag har i kroppen nu!
Igår körde jag och Annika teamsprinten tillsammans, jag körde sista sträckan och Annika körde första sträckan. Jag var otroligt nervös innan start, men när jag väl kom ut i spåret var det hur kul som helst att köra. Det var publik och stämning runt hela banan och jag njöt verkligen. Min kropp var pigg och det var härligt att få skejta fort. Jag lyckades att få till min signaturvurpa (stav innanför skidan) på andra varvet precis innan växlingen, klantigt.. Annika gjorde ett bra första varv, sen strejkade hennes kropp lite och hon kunde inte hålla den farten som hon ville.. Men jag tar med mig en jätte bra känsla från teamsprinten och det var framförallt jätte roligt!

Idag körde vi en dubbeljakt.. Inför dagens tävling hade jag inga förväntningar och ingen press. Eftersom mina sista veckor har varit som de har varit så har jag varit lite osäker på form. Så idag körde jag för att ha roligt och hoppades på att kroppen skulle kännas bra. Och kroppen kändes väldigt bra idag och det var väldans roligt att åka skidor idag. Jag hade mina dippar när jag blev lite trött, satte i halsen och kände mig lite stum.. Men jag krigade ända fram till mållinjen och jag behöll min 13:e placering.  Jag är mer än nöjd och jag har ett litet lyckorus i kroppen nu.

Ikväll ska vi hänga på kamratmiddag, imorgon blir det vilodag och sen är de påt igen. Gött!!

Teamgirlsen var ute och hejade idag, det var verkligen pepp att åka förbi dem.. Tack tjejor!
Och ett stort tack till alla servicfolk runt om mig för ortoligt bra skidor, drickalagning och otroligt bra coachande! Jag trivs otroligt bra med alla människor som jag har omkring mig och då är det lättare att ha roligt i spåret med, tack!

Min klubbkompis Emma gjorde med en jätte fin tävling idag, och nedan på bilden är vi glada tillsammans..!



Vi ses och hörs, Lina